Det Bubblar av bra bubblor!

Att vara förälder till ett barn är tufft och att vara det till fem är såklart fem gånger svårare. Men det är också fem gånger roligare. Och tänk när dom fallna löven ligger på marken alldeles orange-brun-gul-röda och jag är gammal och sitter där med min rullator på hemmet och med en tandprotes på sängbordet i väntan på att någon personal skall trycka dit den på mig. Jag har säkrat goda chanser att åtminstone något av mina barn kommer och besöker mig regelbundet hehe. Mitt föräldraskap började en gång för väldigt länge länge sedan och sedan har det snurrat på med fyra till och det trots att jag aldrig har funderat eller önskat mig just en stor familj eller en liten familj för den delen heller. Jag har inte tänkt överhuvudtaget- för i mitt liv blir det som det blir och hur det än blir så brukar det bli bra ändå. Och det är ju bra!

Jag har uppfostrat dem att oavsett hur snett man än kan hamna i livets alla märkliga situationer så skall man skilja på det som är rätt eller fel och göra rätt, d.v.s hålla sig på rätt sida om lagen. För annars minsann! ;-)

Nåväl det har kostat blod skrik svett och tårar på föräldrakontot att älska och uppfostra sina avkommor, och än är jag inte klar eftersom åtagandet är livslångt. Puh!! Och att gå till arbetet kontra stanna hemma ett par år med barnen är rena rama semesterparadiset. Hemma finns inget som heter raster eller pauser!

Som egen individ och inte bara en mamma känner jag nu att det börjar bubbla en himla massa bra bubblor inom mig. Jag har en stark väldigt stark känsla om mig själv att jag är på gång att göra något stort. Jag kommer att våga på ett helt annat sätt än tidigare i livet (ändra och byta inriktning) samt insikten att jag visst kan kombinera mitt föräldraskap med yrkeslivet och att det blir mer jämt fördelat i vågskålen mellan dessa två.
Varför det tar en evighet att komma fram till en sån sak vet jag inte. Men nu har jag. Och bra är det.