fredag 6 december 2013

Lars Stjernkvist förstörde vår fikastund

Barn är mycket speciella. Eller i varje fall så är de väldigt bestämda. För när ett barn väl bestämt sig, försök ändra på deras beslut om ni kan. Vi har ett lite ställe vi går till jag o barnen när vi skall fika. Joho då, på vårt ställe dit vi går är barn välkomna att sörpla saft och smula sönder bullar. Här finns inga förbudsskyltar som stoppar små grodor ifrån att vistas i lokalerna. Det är till och med så vänligt att fiket erhåller med ett lekhörn och små tåg och tågräls ifrån BRIO. Lillgrodan är som många andra barn,väldigt  förälskad i tågbanor och lokförare har han (jag) bestämt att det får bli när en liten groda sedan blir stor. Men just denna eftermiddag (igår alltså, Torsdag) så var där smockfullt utav människor i medelåldern i stället. Borta var trendiga fikasugna barnfamiljer. Det måste förstås vara utav någon särskild anledning som lokalen var smockfull utav den gråhåriga generationen. För inte var väl tanterna och farbröderna där för att leka med BRIO tågen..? 

Ett tv-team var på plats och en stor tv-kamera stirrade på mig och barnen som satt i vagnen otåliga och gnälliga och som förstås ville fram till lekhörnan. Jag vill leka med tååååågen vrålade lillgrodan tjurigt och högljutt förstås (på barns vis). Medan jag stod och funderade på vad det kunde vara för evenemang på gång så fick jag snart syn på en välbekant figur rakt framför mig fast en bit bort. Så det var för Lars Stjernkvist skull som seniorerna var där för. Aha, ok. Debatt med Lars Stjernkvist.Tja, varför inte. Men inte denna dag och genomsvett som jag var pga arga små ungar som inte fick göra det vi kommit dit för. Och av alla ställen i staden, kunde inte denna herre ha valt ett annat fik och prata politik. 

För mig är det ingen sensation att se L.Stjernkvist. Vi krockar titt som tätt med varandra. Och hör o häpna-han har varit inbjuden till att lyssna på ingen mindre än.. mig faktiskt. Ja, vi har träffats och skakat hand och pratat. Efter mitt föredrag fick jag en stor portion beröm av Lars som tyckte att jag var väldigt välformulerad och intressant att lyssna på. Det ni. Där fick ni en liten bit kuriosa om mig.
Men tror ni att lillgrodan skulle ha förstått och accepterat det faktum att idag kunde vi ej leka på fiket för att just Lars Stjernkvist var där..? Jag gav lillgrodan en så pedagogisk förklaring jag bara kunde på ett sätt som små barn förstår (hoppas jag) men som de förstås totalvägrar att acceptera. 

Den lille argsinta grodungen tjööööt som ett tåg när jag vände ekipaget och stegade bort mot utgången. Plötsligt vändes alla blickar bort från L.S och vändes istället mot mig. Hehe. 

Kan det bli mer pinsamt.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

...Vad har du på hjärtat..?